Alla barn skriker

Alla spädbarn skriker, en del mer än andra. Skriket är ett av barnets sätt att tala om att det vill bli uppmärksammat, till exempel att barnet är hungrigt eller trött, har en blöt blöja eller vill vara nära. Så småningom lär man sig att tyda barnets skrik.

Vid sex veckors ålder brukar de flesta barn skrika sammanlagt ungefär två timmar per dygn. Skrikigheten avtar sedan långsamt. Vid tre till fyra månaders ålder är det vanligt att barnet är skriker omkring en timme per dygn.

Nästan alla barn har en orolig period på kvällen. Barnet brukar då lugna sig av att bli buret och gärna ligga vid bröstet för att få tröst och närhet. Det är bra att barnet får ligga hud mot hud och känna värme, doft och hjärtslag.

Det kan vara svårt att avgöra om barnets skrik är vanligt spädbarnsskrik eller om barnet har kolik och är otröstligt. En vanlig beskrivning av kolik är att ett spädbarn som i övrigt är friskt skriker intensivt i minst tre timmar i sträck per dygn mer än tre dagar i veckan. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligtvis under senare delen av dagen och kvällen. 

Kolik vanligast när barnet är sex till åtta veckor

Spädbarnskolik, som ibland kallas tremånaderskolik, är inte någon sjukdom och är inte farligt, men det är mycket påfrestande att vara förälder till ett barn med kolik. Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte beror på att man som förälder har gjort något fel. Koliken går oftast över av sig själv när barnet är tre till fyra månader.

Det är ovanligt att barn får kolik före två veckors ålder och efter tre månaders ålder.

Osäkert vad kolik beror på

Forskare vet inte med säkerhet vad spädbarnskolik beror på. Ordet kolik antyder att barnet skriker för att det har ont i magen, men det råder stor osäkerhet om det verkligen är så.

En del teorier går ut på att det handlar om krampartade sammandragningar i magen som gör ont och som får barnet att reagera med skrik. Andra teorier menar att det kan röra sig om att magtarmkanalen inte är riktigt mogen eller om överkänslighet mot vissa födoämnen. Det finns också teorier som utgår från att en del barn kan vara mer känsliga och reagera mer på nya intryck och stimulans, till exempel nya miljöer, aktiviteter eller nya personer.

Kolik kan alltså bero på en samling orsaker som är svåra att skilja från varandra. 

En krävande och tröttsam period

Påfrestningen i en familj med barn som har kolik är mycket stor. Som förälder känner man sig oftast hjälplös när man inte lyckas trösta sitt barn då det skriker och verkar ha ont. Samtidigt får man mycket lite tid till sömn och vila. Man blir orolig när barnet skriker och kan lätt hamna i en ond cirkel som gör att barnet märker oron och skriker mer.

Även om man får veta att koliken går över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader gammalt kan det upplevas som en mycket lång tid. 

Viktigt att få hjälp

Om man känner sig orolig över att barnet skriker mycket eller har frågor är det viktigt att man söker hjälp. På barnavårdscentralen, BVC, har personalen stor erfarenhet av barn som skriker mycket och det kan därför vara bra att vända sig dit i första hand. Har man ett barn med kolik är det viktigt att man försöker få hjälp och stöd både från BVC och från släktingar och vänner. Det är särskilt viktigt om man känner sådan frustration och kanske ilska att man har svårt att hantera sina känslor. Att skaka eller ta hårt i barnet kan vara livsfarligt. Spädbarn kan få mycket allvarliga skador av det, eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning är tillräckligt för att orsaka bestående skador. 

Upp till vart sjätte barn får kolik

Det finns stora kulturella skillnader i hur vanligt kolik är. Spädbarnskolik finns nästan bara i industrialiserade länder. Det är inte klarlagt vad det beror på, men i kulturer där barnet bärs tätt intill kroppen är kolik ovanligt. Det finns teorier om att den regelbundna kroppskontakten skulle kunna vara en orsak.

I de skandinaviska länderna beräknas mellan vart tionde och vart femte barn få kolik. Det är lika vanligt med spädbarnskolik hos barn som får bröstmjölk som hos barn som får modersmjölksersättning.

Hjälp att tolka barnets signaler

Om man har ett barn som skriker mycket kan det vara svårt att i början förstå vad man ska göra för att lugna det. Det är vanligt att man försöker trösta genom att ge barnet mat. Sugandet gör att barnet slappnar av och blir nöjt åtminstone för en stund.

Det kan vara en hjälp att få råd om hur man kan lära sig att tolka barnets signaler, att förstå vad barnet vill säga. BVC kan ofta vara till stor hjälp med det. Så småningom lär man sig som förälder tyda olika sorters gråt och lär sig hur barnet vill bli tröstat.

En orsak till skrikighet den allra första tiden kan vara att man ännu inte har fått matningen att fungera på ett bra sätt. Det kan till exempel vara att barnet inte har ett stort, bra tag om bröstvårtan eller att hålen i nappen är för stora vid flaskmatning. Man kan få hjälp med det på till exempel BVC eller en amningsmottagning.

Skriket det tydligaste tecknet

Det brukar kallas för spädbarnskolik när ett i övrigt friskt spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt i minst tre timmar i sträck per dygn mer än tre dagar i veckan. Oftast kommer skrikperioderna i intervaller med tydligt dygnsmönster, vanligen på eftermiddagen och på kvällen.

Barnet skriker ofta så mycket att det blir rött av ansträngning. Förutom att barnet skriker mycket kan det även verka som att barnet har ont i magen. Det kan till exempel, i samband med att det skriker, dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Man kan ibland höra hur det bullrar och rör sig i magen. Barnet kan även verka ha svårt att bajsa. Men det är inte klarlagt om den här typen av besvär alltid är tecken på kolik.

Undersökningar som kan göras

Ett barn som verkar ha kolik och skriker hela tiden ska undersökas av en läkare, framför allt för att avgöra om besvären kan tyda på någon annan sjukdom. Spädbarn kan bete sig på liknande sätt om de har exempelvis öroninflammation, en infektion i magen eller urinvägarna, ett inklämt bråck eller om det är överkänsligt mot något födoämne, som till exempel komjölk.

Läkaren ställer diagnos utifrån hur man beskriver barnets besvär och efter att ha uteslutit andra sjukdomar. Det finns inget blodprov eller liknande som visar om barnet har kolik.

Vad kan man göra själv?

Om barnet skriker mycket kan man försöka hjälpa det på många sätt. För att lindra det som kallas spädbarnskolik finns flera metoder, men alla metoder passar inte alla barn. Man får pröva sig fram med en metod i taget för att märka vad som verkligen har effekt.

Eftersom det inte är ovanligt att små barn skriker i perioder kan det vara bra om man först försöker förstå varför barnet skriker, så att man sedan kan prova sig fram med den metod man tror hjälper. Att barn skriker kan ha många olika orsaker. Barn kan till exempel söka närhet och vilja bli buret, ha fått för mycket stimulans eller ha ont någonstans. Eftersom spädbarnskolik oftast förknippas med magbesvär är en metod att se till att barnet äter på ett sätt som kan lindra. Om barnet verkar ha mycket ont i magen brukar man till exempel också få rådet att prova att utesluta komjölk i sin egen mat om man ammar.

Barnet behöver lugn och ro

Barn som skriker mycket kan få för mycket stimulans, bland annat därför att man försöker trösta eller hjälpa barnet på många olika sätt samtidigt. Risken är att man då inte märker vad som verkar hjälpa. Det kan också oroa barnet. Om man kan se till att barnet får mindre intryck och dessutom får vara lite mer i fred kan skrikigheten avta.

Barnets måltider

Barnet bör ha så mycket sommöjligt av vårtgården i munnenoch läpparna ska vara utvikta.Efter att barnet tagit tag, börhakan ligga in mot bröstet ochnäsan vara fri från bröstet. 

Barnet ska få äta när det verkar vilja äta. För barnet är matstunden mer än mat, det är också ett sätt att vara nära och få värme och trygghet. Det är bra med lugn och ro runt måltiderna. För att barnet ska känna trygghet är det bra med nära kroppskontakt, även när man ger barnet mat i flaska kan man till exempel ta av sig tröjan, skjortan eller blusen så att barnet får känna hudkontakt.

När man ammar är det viktigt att barnet ligger rätt vid bröstet och har hela bröstvårtan och delar av vårtgården i munnen så att det inte sväljer för mycket luft. Om barnet får maten genom flaska kan man se till att hålen i nappen är lagom stora så att maten inte kommer så häftigt och att barnet inte sväljer för mycket luft.

Barn brukar ta paus i ätandet när de själva känner att de behöver. En del vill också rapa, då kan man lyfta upp barnet så att det har lättare att rapa.

Felaktigt tag om bröstet. Barnettrutar med munnen och "smackar".Hakan ligger långt från bröstet.Om barnet behöver mer närhet och vill suga mer skiljer det sig åt hur man kan göra om man ammar jämfört med om man ger barnet mat med nappflaska. Det gör inte något att amma några gånger extra eftersom barnet kan äta större mängder bröstmjölk än ersättning. När barnet får modersmjölksersättning kan man inte trösta eller stilla sugbehovet genom att ta fram nappflaskan på samma sätt eftersom barnet då kan få i sig för mycket mat. Man får hitta andra sätt att stilla barnets behov. Man kan till exempel se till att barnet får närhet genom att ha det i famnen, gärna hud mot hud, och låta det suga på napp eller tumme, eller att man låter det suga på ens rena fingrar.

Ibland är barnet känsligt mot komjölk

Om det verkar som att problemen orsakas av magbesvär kan barnet ibland vara överkänsligt mot komjölksprotein. Forskning har visat att en del barn som har spädbarnskolik blir bättre om de inte får komjölk. Det gäller både barn som äter modersmjölksersättningar och barn som ammas och på så sätt får i sig komjölk via mammans bröstmjölk.

Prova att undvika komjölk om man ammar

För att ta reda på komjölkens betydelse kan man, om man ammar, strikt låta bli allt som innehåller komjölk under två veckor, även torrmjölk som kan finnas i till exempel leverpastej och korv. Om barnets beteende under den tiden inte blir bättre kan man använda komjölksprodukter igen.

Om det verkar som om det fungerar bra kan man fortsätta undvika mjölkprodukter under amningstiden. Då behöver man få i sig kalkbehovet genom att ta kalktillskott, som finnas att köpa på apotek och i en del hälsokostbutiker. När barnet är tre till fyra månader kan man prova att börja använda komjölksprodukter ett tag igen för att se om barnet fortfarande påverkas av det.

Om man själv ska undvika mjölkprodukter är det bra att träffa en dietist för att få bra information om kosten och om behovet av kalktillskott. Man kan få kontakt med dietist via BVC.

Misstänker man att barnet inte tål komjölk kan man ta kontakt med BVC som hjälper till att bedöma om barnet ska utredas av en barnläkare.

Barn som får modersmjölksersättning

Om barnet får modersmjölkersättning och man misstänker att barnet är överkänsligt mot komjölk kan man också ta kontakt med BVC för att få överkänsligheten utredd av en barnläkare. Efter utredningen kan man i samråd med läkaren välja vilken modersmjölksersättning som är lämpligast. Man kan efter utredningen få komjölksfri ersättning på så kallad livsmedelsanvisning, vilket innebär att man får rabatt på ersättning från apotek.

Vad tycker barnet om när det inte skriker?

När barnet har sin skrikperiod kan det verka som om ingenting man gör hjälper. Då kan man pröva något som barnet tycker särskilt mycket om andra stunder på dagen. Det allra bästa brukar vara att få vara nära. Många barn tycker om att bli burna i bärsele eller har en favoritaxel de vill hänga över. Ett bad kan ha en avslappnande effekt.

Man kan pröva att sjunga eller spela rofylld musik. En del barn blir lugnare av monotona ljud, till exempel bilmotor eller dammsugare.

Sluta helst att röka

Om man röker och ammar går små mängder av nikotin över till barnet genom bröstmjölken. Det kan påverka barnets tarmar och ge knip. Det bästa är att sluta röka helt.

Annat som kan hjälpa

Viss mat, som lök, kål och bönor, kan vara gasbildande. Om man ammar kan det ibland hjälpa om man undviker sådan mat. Det kan också hjälpa att undvika koffein i form av kaffe och coladrycker.

Det finns speciella vetekuddar som fungerar som värmedynor efter att man värmt dem i mikrovågsugnen. En sådan kudde kan man lägga utanpå kläderna över barnets mage. Det är mycket viktigt att man håller i barnet eller är i närheten av barnet, och att man ser till att värmedynan inte är för varm. Små barn är mycket känsliga. Vetekuddar kan köpas i till exempel hälsokostaffärer. Man kan också använda något annat för att skapa värme över barnet mage, till exempel linda en yllehalsduk runt barnet.

Råd och stöd

Barnhälsovården kan ge råd och stöd. Personalen där har stor erfarenhet av kolik. Om man söker hjälp och får ett bra, regelbundet stöd av sjuksköterskan på BVC kan man uppleva barnets kolikbesvär som mindre påfrestande. Om problemet gör att man känner sig ledsen och nedstämd kan man få kontakt med en psykolog via BVC.

Man kan behöva avlastning

Har man ett barn som är känsligt, som lätt påverkas av nya intryck och skriker mycket i perioder blir man som förälder uttröttad. Det kan göra att man har lättare att uppleva skriken som påfrestande och man kan bli mer stressad och orolig. Barnet märker det och skriker mer.

Barnet behöver lugn och ro och som förälder behöver man mycket stöd för att göra det möjligt. Man ska därför inte dra sig för att be vänner och släktingar om avlastning och be BVC om hjälp att få prata kring problemet.

Massage som behandling

En särskild magmassage kan underlätta om barnet har mycket knip och gasbesvär. Man masserar under dagen när barnet är lugnt och avslappnat för att förebygga den oroliga perioden som ofta kommer på eftermiddagen eller kvällen. Om man vill ge sitt barn magmassage kan man få hjälp av personalen på BVC som antingen kan lära ut metoden själv eller vet var den lärs ut.

Det finns föräldrar som har upplevt att akupunktur hjälper. Det finns studier som visar att det fungerar, men det är för lite forskning gjord för att det ska anses ha bevisad vetenskaplig effekt och därför rekommenderas inte akupunktur till spädbarn som har kolik.

Magdroppar och läkemedel

Sempers magdroppar innehåller mjölksyrebakterier som anses hjälpa mot kolik. En del föräldrar upplever att det hjälper och det finns en mindre studie kring detta som visar att det kan ha effekt. Efter en till två veckor brukar man märka om magdropparna har hjälpt. Magdropparna finns att köpa receptfritt på apotek.

Det finns också två slags läkemedel som brukar användas vid behandling av spädbarnskolik. Vanligast är Minifom som används mot gasbesvär. En del föräldrar upplever att det hjälper men preparatet har ingen vetenskapligt bevisad effekt mot spädbarnskolik. Minifom har inga biverkningar och kan köpas receptfritt på apotek.

Dicykloverinklorid är ett läkemedel som kan skrivas ut av barnläkare i mycket svåra fall av kolik. Läkemedlet har vetenskapligt bevisad effekt mot spädbarnskolik, men eftersom det kan ge sällsynta men allvarliga biverkningar används det bara i undantagsfall. Läkaren måste numera ansöka om särskild licens för att kunna skriva ut dicykloverinklorid.

 

Källa. 1177