Vad händer i kroppen?
Alla barn skriker
Alla spädbarn skriker, en del mer än andra. Skriket är ett av barnets sätt att tala om att det vill bli uppmärksammat, till exempel att barnet är hungrigt eller trött, har en blöt blöja eller vill vara nära. Så småningom lär man sig att tyda barnets skrik.
Vid sex veckors ålder brukar de flesta barn skrika sammanlagt ungefär två timmar per dygn. Skrikigheten avtar sedan långsamt. Vid tre till fyra månaders ålder är det vanligt att barnet är skriker omkring en timme per dygn.
Nästan alla barn har en orolig period på kvällen. Barnet brukar då lugna sig av att bli buret och gärna ligga vid bröstet för att få tröst och närhet. Det är bra att barnet får ligga hud mot hud och känna värme, doft och hjärtslag.
Det kan vara svårt att avgöra om barnets skrik är vanligt spädbarnsskrik eller om barnet har kolik och är otröstligt. En vanlig beskrivning av kolik är att ett spädbarn som i övrigt är friskt skriker intensivt i minst tre timmar i sträck per dygn mer än tre dagar i veckan. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligtvis under senare delen av dagen och kvällen.
Kolik vanligast när barnet är sex till åtta veckor
Spädbarnskolik, som ibland kallas tremånaderskolik, är inte någon sjukdom och är inte farligt, men det är mycket påfrestande att vara förälder till ett barn med kolik. Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte beror på att man som förälder har gjort något fel. Koliken går oftast över av sig själv när barnet är tre till fyra månader.
Det är ovanligt att barn får kolik före två veckors ålder och efter tre månaders ålder.
Osäkert vad kolik beror på
Forskare vet inte med säkerhet vad spädbarnskolik beror på. Ordet kolik antyder att barnet skriker för att det har ont i magen, men det råder stor osäkerhet om det verkligen är så.
En del teorier går ut på att det handlar om krampartade sammandragningar i magen som gör ont och som får barnet att reagera med skrik. Andra teorier menar att det kan röra sig om att magtarmkanalen inte är riktigt mogen eller om överkänslighet mot vissa födoämnen. Det finns också teorier som utgår från att en del barn kan vara mer känsliga och reagera mer på nya intryck och stimulans, till exempel nya miljöer, aktiviteter eller nya personer.
Kolik kan alltså bero på en samling orsaker som är svåra att skilja från varandra.
En krävande och tröttsam period
Påfrestningen i en familj med barn som har kolik är mycket stor. Som förälder känner man sig oftast hjälplös när man inte lyckas trösta sitt barn då det skriker och verkar ha ont. Samtidigt får man mycket lite tid till sömn och vila. Man blir orolig när barnet skriker och kan lätt hamna i en ond cirkel som gör att barnet märker oron och skriker mer.
Även om man får veta att koliken går över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader gammalt kan det upplevas som en mycket lång tid.
Viktigt att få hjälp
Om man känner sig orolig över att barnet skriker mycket eller har frågor är det viktigt att man söker hjälp. På barnavårdscentralen, BVC, har personalen stor erfarenhet av barn som skriker mycket och det kan därför vara bra att vända sig dit i första hand. Har man ett barn med kolik är det viktigt att man försöker få hjälp och stöd både från BVC och från släktingar och vänner. Det är särskilt viktigt om man känner sådan frustration och kanske ilska att man har svårt att hantera sina känslor. Att skaka eller ta hårt i barnet kan vara livsfarligt. Spädbarn kan få mycket allvarliga skador av det, eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning är tillräckligt för att orsaka bestående skador.
Upp till vart sjätte barn får kolik
Det finns stora kulturella skillnader i hur vanligt kolik är. Spädbarnskolik finns nästan bara i industrialiserade länder. Det är inte klarlagt vad det beror på, men i kulturer där barnet bärs tätt intill kroppen är kolik ovanligt. Det finns teorier om att den regelbundna kroppskontakten skulle kunna vara en orsak.
I de skandinaviska länderna beräknas mellan vart tionde och vart femte barn få kolik. Det är lika vanligt med spädbarnskolik hos barn som får bröstmjölk som hos barn som får modersmjölksersättning.
Hjälp att tolka barnets signaler
Om man har ett barn som skriker mycket kan det vara svårt att i början förstå vad man ska göra för att lugna det. Det är vanligt att man försöker trösta genom att ge barnet mat. Sugandet gör att barnet slappnar av och blir nöjt åtminstone för en stund.
Det kan vara en hjälp att få råd om hur man kan lära sig att tolka barnets signaler, att förstå vad barnet vill säga. BVC kan ofta vara till stor hjälp med det. Så småningom lär man sig som förälder tyda olika sorters gråt och lär sig hur barnet vill bli tröstat.
En orsak till skrikighet den allra första tiden kan vara att man ännu inte har fått matningen att fungera på ett bra sätt. Det kan till exempel vara att barnet inte har ett stort, bra tag om bröstvårtan eller att hålen i nappen är för stora vid flaskmatning. Man kan få hjälp med det på till exempel BVC eller en amningsmottagning.